Hej! Här är en länk till en videoinspelning jag pratar om skillnader och likheter mellan de nordiska språken. Ni får bland annat lära er hur man ser skillnad på danska och norska i skrift:
https://youtu.be/-dhABcpjhng
Mvh Niclas Emanuelsson
onsdag 3 juni 2015
Språksläktskap – mellan de nordiska språken
De nordiska språken
(svenska, danska, norska) har som bekant likheter med varandra i användandet av
ord och till viss del även uttalet. Detta gör att vi exempelvis kan åka till
Norge och enkelt göra oss förstådda på svenska, samtidigt som vi förstår
norskan. Varför är det så?
De nordiska språken var
en gång i tiden ett och samma språk. Detta språk kallas idag för Urnordiska. Man
tror att det redan då fanns små skillnader mellan de språk som skulle bli
svenska, danska och norska. Dock är det svårt att bevisa det då runskrifterna
från de olika länderna är snarlika varandra pga. det fattiga skriftspråket. Det
var först på Vikingatiden de olika språken började få egna kännetecken.
Vi i Skandinavien hade ganska
länge levt isolerade från omvärlden, men detta ändrades under vikingatiden då vi
började resa. Samtidigt någon gång under 800-talet blev urnordiskan indelad i
två delar: väst- och östnordiska. Ur västnordiskan uppkom norskan, och i östnordiskan
växte svenskan och danskan fram. Det var egentligen inte förrns omkring år 1000
som de olika språken stod på egna fötter som egna språk. En annan viktig
händelse, som hade stor inverkan på de olika språkens framkomst, var att vi
blev kristnade. I och med detta blev vi också medlemmar i det europeiska
kultursamhället.
Tack för mig! Niclas Emanuelsson, over and out!
Kortfattad
Svensk Språkhistoria, Gösta Bergman (2013)
Examinationsuppgift
Nationella minoritetsspråk i Sverige
Skriv
en löpande text som utgår ifrån några av frågeställningarna
nedan. De två första är obligatoriska
och ni ska utöver
dessa välja
en till fråga att besvara.
Det ska finnas en referenslista på ett eget blad i slutet av
uppsatsen, där ni anger vilka källor ni använt.
Utgå
från uppsatsmallen ni fått vid tidigare tillfälle.
Obligatoriskt:
-
Välj ut ett av de fem nationella minoritetsspråken som du vill fördjupa dig i och redogör för detta på ca. 1 A4.
-
Beskriv språkets ställning i dagens samhälle.
-
Beskriv det nationella minoritetsspråkets historiska utveckling i Sverige.
-
Du kan även själv lägga till något mer som du tycker är relevant i sammanhanget!
-
-
Redogör kortfattat för de övriga fyra nationella minoritetsspråken i Sverige. (ca. 1 sida sammanlagt)
Välj
ut en av de nedanstående frågorna och redogör för denna på 1-3
sidor.
-
Varför har inte teckenspråk fått statusen som nationellt minoritetsspråk i Sverige? Borde den få det eller inte? Diskutera och argumentera för dina åsikter!
-
Vilket svenskt minoritetsspråk skulle du vilja ge nationell minoritetsspråk status? Diskutera och argumentera för dina åsikter!
-
Borde vi ha lagstiftning som värnar om de nationella minoritetsspråken i Sverige eller är det bara onödigt? Diskutera och argumentera för dina åsikter!
I
uppgiften bedöms följande:
-
Innehåll. Innehållet ska vara faktabaserat och relevant till frågeställningarna.
-
Argumentationsteknik. Ni ska ge välgrundade argument till stöd för era åsikter.
-
Disposition. Den ska vara tydlig och sammanhängande.
-
Språket. Varierat och korrekt. Använd gärna ordbok!
Sidor:
3-5 + försättsblad och referenslista
Skriv
i Times New Roman, teckenstorlek 12 och radavstånd 1,5
Lycka
till!
tisdag 2 juni 2015
Pratar du klass?
Ofta när ni träffar en ny kompis,
elev eller vuxen registrerar ni omedelbart små men viktiga detaljer om
personen. Det kan vara allt från vilka skor eller väska personen har på sig
eller ord och fraser som den använder sig utav. Allt detta registrerar du
blixtsnabbt och omedvetet samtidigt som du gör en ”värdering”. Vem är den här
personen som står framför mig?
Precis
som Johanna, er andra lärare i svenska, har skrivit om här på bloggen så finns
det olika sätt att dela in språkanvändning i. Bl.a. har vi dialekt (från vilken
region någon kommer), hur gamla någon är (kronolekt) och så det jag tänker
presentera i dag - sociolekt, vilken
samhällsklass någon tillhör.
Att
prata om klass är i Sverige ganska tabubelagt. Finns det verkligen olika
samhällsklasser i Sverige? Forskningen visar att det alltid i historien funnits
grupperingar som herrar-träl, adel-präster-borgare-bönder. När vi pratar om
dessa historiska grupperingar har vi inga problem med att tänka oss att de
olika grupperna har skillnader i språket de använder, baserat på just deras
roll och status i samhället. Idag gäller samma princip, men att skillnaden
ligger i klasstillhörighet är idag svår att diskutera. Vi har under de sista
hundra åren arbetat med att jämna ut sociala skillnader i samhället vilket gör
det tabubelagt att dela in människor och deras språk i olika sociala skikt med
- här kommer det viktiga - olika grader av makt. Med detta sagt, det är
klasstillhörigheten som ger uttryck för livsstil, identitet och solidaritet.
Hur
tar då sig social klass uttryck i det talade språket? Precis som att du noterar
att den nya klasskompisen har en viss sorts väska, eller vita Converse skor,
kanske du märker att hen pratar lite annorlunda än du. Forskning på ämnet visar
att olika sociala klasser pratar med sina barn på olika sätt. Ett enkelt
exempel (generalisering!) är att man i en arbetarklassfamilj kommunicerar mer med tillsägelser medan man i en medelklassfamilj använder sig mer
utav vädjanden. Skillnaden mellan att kommunicera med vädjanden och tillsägelser är att ett "vädjande" måste argumenteras för och motiveras, vilket saknas i en tillsägelse. En orsak till denna skillnad kan vara de
olika klassernas arbetsplatser och deras olika positioner och inflytande där.
Nu när vi konstaterat att det finns
olika sociala klasser även i Sverige vill jag att ni själva funderar över
detta. Hur reagerar du själv när du träffar en person för första gången?
Noterar du hur hen är klädd? Hur hen pratar? Dialekt, ordval,
meningsuppbyggnad? Känner du samhörighet? Eller noterar du att ni är väldigt
olika?
Att tänka på till lektionen om lekter:
Finns det olika samhällsklasser i
Sverige? Vad utmärker de olika ”klasserna” i så fall?
Detta är alltså dina funderingar och åsikter.
För dig som blivit nyfiken och vill
ha lite lättsam underhållning på ämnet titta gärna på Bathinas skilda världar på SVTplay. http://www.svtplay.se/bathinas-skilda-varldar
Källa: Det här inlägget är baserat
på Jan Einarssons bok Språksociologi från
år 2009.
(Einarsson, Jan Språksociologi (2009))
/Solvarma hälsningar, Maria
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)