Pratar du klass?

Ofta när ni träffar en ny kompis, elev eller vuxen registrerar ni omedelbart små men viktiga detaljer om personen. Det kan vara allt från vilka skor eller väska personen har på sig eller ord och fraser som den använder sig utav. Allt detta registrerar du blixtsnabbt och omedvetet samtidigt som du gör en ”värdering”. Vem är den här personen som står framför mig?

                      Precis som Johanna, er andra lärare i svenska, har skrivit om här på bloggen så finns det olika sätt att dela in språkanvändning i. Bl.a. har vi dialekt (från vilken region någon kommer), hur gamla någon är (kronolekt) och så det jag tänker presentera i dag  - sociolekt, vilken samhällsklass någon tillhör.

                      Att prata om klass är i Sverige ganska tabubelagt. Finns det verkligen olika samhällsklasser i Sverige? Forskningen visar att det alltid i historien funnits grupperingar som herrar-träl, adel-präster-borgare-bönder. När vi pratar om dessa historiska grupperingar har vi inga problem med att tänka oss att de olika grupperna har skillnader i språket de använder, baserat på just deras roll och status i samhället. Idag gäller samma princip, men att skillnaden ligger i klasstillhörighet är idag svår att diskutera. Vi har under de sista hundra åren arbetat med att jämna ut sociala skillnader i samhället vilket gör det tabubelagt att dela in människor och deras språk i olika sociala skikt med - här kommer det viktiga - olika grader av makt. Med detta sagt, det är klasstillhörigheten som ger uttryck för livsstil, identitet och solidaritet.

                      Hur tar då sig social klass uttryck i det talade språket? Precis som att du noterar att den nya klasskompisen har en viss sorts väska, eller vita Converse skor, kanske du märker att hen pratar lite annorlunda än du. Forskning på ämnet visar att olika sociala klasser pratar med sina barn på olika sätt. Ett enkelt exempel (generalisering!) är att man i en arbetarklassfamilj kommunicerar mer med  tillsägelser medan man i en medelklassfamilj använder sig mer utav vädjanden. Skillnaden mellan att kommunicera med vädjanden och tillsägelser är att ett "vädjande" måste argumenteras för och motiveras, vilket saknas i en tillsägelse.  En orsak till denna skillnad kan vara de olika klassernas arbetsplatser och deras olika positioner och inflytande där.

                     

Nu när vi konstaterat att det finns olika sociala klasser även i Sverige vill jag att ni själva funderar över detta. Hur reagerar du själv när du träffar en person för första gången? Noterar du hur hen är klädd? Hur hen pratar? Dialekt, ordval, meningsuppbyggnad? Känner du samhörighet? Eller noterar du att ni är väldigt olika?

Att tänka på till lektionen om lekter:

Finns det olika samhällsklasser i Sverige? Vad utmärker de olika ”klasserna” i så fall?

Detta är alltså dina funderingar och åsikter.

För dig som blivit nyfiken och vill ha lite lättsam underhållning på ämnet titta gärna på Bathinas skilda världar på SVTplay. http://www.svtplay.se/bathinas-skilda-varldar

Källa: Det här inlägget är baserat på Jan Einarssons bok Språksociologi från år 2009.

(Einarsson, Jan Språksociologi (2009))

/Solvarma hälsningar, Maria